Om rasen Rhodesian ridgeback

%d0%b1%d0%b5%d0%b7-%d0%bd%d0%b0%d0%b7%d0%b2%d0%b0%d0%bd%d0%b8%d1%8fRhodesian ridgeback är en hundras som blivit allt populärare de senare åren. Den avlades fram i Afrika under 1600-talet och användes framförallt till lejonjakt, men idag är rasen främst en vänligt sinnad familjehund även om det går att jaga med den.

Rasen introducerades i Sverige redan 1936 och sedan 1960-talet har avel bedrivits i landet, men det är under de senaste 20 åren som rasen verkligen ökat i popularitet. Trots att den är förhållandevis ovanlig sker ändå runt 400 nyregistreringar varje år, och ett femtiotal kullar föds årligen så rasen är relativt lätt att få tag i.

Ingen nybörjarhund

Det är en stor fördel om man har tidigare erfarenhet av hundar. Rasen är nämligen väldigt självständig och gör ofta som den vill, så det krävs en fast hand när man uppfostrar sin Rhodesian ridgeback. Lydnadsträning är viktigt från ung ålder och den ska också gärna fortsätta upp till två års ålder eftersom den envisa hunden gärna “glömmer” vad den lärt sig. Om man är noga med att regelbundet lydnadsträna hunden blir den dock en underbar och lojal kamrat som bidrar med mycket fart och fläkt.

Rhodesian ridgeback är byggd för att röra på sig och kräver mycket motion dagligen. Därför passar rasen bäst till personer som har både tid och energi till exempelvis spårning, jakt eller någon typ av dragträning. Hundrasen gillar att springa och är också en utmärkt följeslagare på jogging- eller skidturen.

Ideal för familjen

Rhodesian ridgeback är väldigt familjekär och eftersom den mer eller mindre saknar aggressivitet är det en utmärkt familjehund. Rasen är dock försiktig runt främlingar, men snarare än att uppvisa ett aggressivt beteende väljer den att ignorera främmande människor som vill hälsa. Den har dock stark vaktinstinkt och varnar gärna när okända personer tar sig in på tomten, men anfaller inte.

Hunden uppvisar stor intelligens och stark vilja och med rätt uppfostran kan den vara med och tävla inom exempelvis agility. Sporten passar bra eftersom hunden då får möjlighet att använda sig av både sitt intellekt och sitt behov av att vara fysiskt aktiv.